Tatueringar

Börjar komma igång lite här, känner irritationens sköna klåda.
Tatueringar. Skärp er. Man måste inte ha en. Trots denna gamla fina mänskliga rättighet att inte behöva tatuera sej så verkar många vara helt ovetande om dess existens. De samlar ihop alla pengar de kan komma över och lägger iväg mot närmsta skinnplågare. Sen efter att blivit torterad nån timme och fått ett par deciliter bläck under skinnet går de lyckligt hem med lite svajigt, osäkert och oroligt förbättrat självförtroende och börjar visa upp det nariga röda lilla fanskapet för alla stackars djävlar som råkar stå ivägen. Och man måste tycka den är så fin. Ingen djävel vågar säga annat. Är ju som att säga att nån har ful näsa. Det går att räta till men det är svindyrt.

Sätter sej ett barn på golvet och börjar gå loss med en bläckpenna på armen så får den lilla stackars oäktingen genast veta medelst utskällning att så gör man inte!
Barnet:
-Men mamma du har ju målat dej på armen?
Mamman:
-Ja men det är en annan sak, nu tvättar vi bort ditt kludd på armen med tvål och vatten, kom här
Barnet:
-Ska du tvätta bort ditt kludd oxå?
Mamman:
-Mammas kludd går inte att ta bort. Jag betalade en farbror 2000:- att göra det med en liten nålmaskin. Minns du månaden i höstas när du fick äta makaroner till frukost, lunch och middag? Det var då mamma injicerade målarfärg i sin kropp.

Ja det är härligt. Själv njuter jag av min okluddade kropp i fulla drag. Nyss så stog jag och tänjde lite naken framför spegeln. Väldigt njutbart. Nu ska jag bada.
Glad Påsk