onsdag 29 april 2009

Problem med den lille

Det enda lillen kan göra själv är att äta sova och göra sina behov. Det senare ibland på okoventionella platser. Men man får ju vara glad för det lilla. Att hitta på något själv, leka eller bara springa runt planlöst i lägenheten som de andra små faller honom inte på läppen. Och sen har vi det här med att sova på nätterna. Sömnrytmen är ju ett vanligt problem mellan stora och små. Våran lilla herre sover oftast i vår säng, och varje natt ska det upp och tas en sväng i lägenheten. När sightseeingen av de knappt 70 kvadraten är klar så den lille herrn tillbaka ner i sängen, men icke. Då står han och gnäller vid sängen och väntar på att någon av oss ska säga något uppmuntrande. Då hoppar han upp i slafen igen. En aningen tröttsamt då detta upprepas ungefär kl 05:00 och 08:00.
Djävla katt...

måndag 27 april 2009

Ger tid

Mitt senaste inlägg om min sejour på Bilprovningen var ju det bästa någon skrivit i Sverige på mycket mycket länge, så jag gav er lite extra tid att suga på det goda. Men nu får det räcka. De som inte lyckats se det stora i min text lär ju inte göra det om de så får månader på sej, och vi får väl önska dem lycka till fortsättningsvis i livet, även om jag inte ger dem mycket hopp.
Men det är bara en liten del av sanningen, försvinnande liten faktiskt. Största anledningen till att jag inte gett er något nytt smaskigt att suga på är att jag helt enkelt inte orkat. Det ska loggas in, komma på något briljant att skriva, publiceras och hållas på. Ska fan orka med det. Men jag går och ruvar på lite världsomvälvande texter. T.ex män som klipper av ärmarna på sina t-shirts för att ge oss andra en än mer fulländad upplevelse av sina armhålor, såväl visuellt som lukt. Hårigt, fuktigt och med lukt likt en anjovis underliv. Eller huruvida killar får sittkissa, kärringars ovett i trafiken, folk som står ivägen i mataffärer och sist men inte minst, folk. Men det är bara ett urval. Vidare utveckling av nämda ämnen utlovas.

Er trogne

onsdag 22 april 2009

Bilprovningen

Det första tokfan frågar efter likt ett mantra: "Var har du varningstriangeln?" Jag går i sömnen (de tvingar dit folk 07:40, jag skojar inte) mot bakluckan och börjar rota, rejält irriterad. Smörjapan ragglar fram mot fronten av bilen och försöker få upp motorhuven. Jag visar IQ reserven varningstriangeln som jag hittat under reservhjulet (och när jag hittar korvryttaren som lagt den där ska jag gå medeltid på den fan). Efter att ha bett det imbecilla kräket om en tång får jag upp motorhuven åt honom. Han lyser med ficklampa på tillsynes slumpvisa detaljer i motorrummet och följer sedan upp med det fullständigt geniala draget att ytterst noggrant och omänskligt långsamt kontrollera att ingen graverat om ramnummret sen sist. Innan tapiren var klar har jag memorerat och tonsatt nummret. Har precis klarat av sticket och ska gå på sista dubbelrefrängen när slashasen föser igen huven. Funderar på att ge folktrakasseraren en riktig sänkare i tinningen men besinnar mej då precisionen kan vara bristfällig när man halvsover. Blåsmurfen sätter sej i bilen och kör upp på den där hissauppanordningen. Stående under bilen tittar han upp och säger: "Jaha då ska vi se vad vi har här då..." Vid det här laget sover jag djupt och registrerar bara det viktigaste. Han gör sitt bästa för att få ihop en mening längre än tio ord och vad jag i mitt REM-sömntillstånd förstår håller något på att släppa i bakvagnen, men det skulle inte bli någon tvåa på det. Men vaffan babblar blåstället för då?! Sedan hissar snackpåsen ner bilen och frågar om jag vill åka med på testturen. Jag ålar mej in i framsätet, torkar av lite dräggel på oidentifierat tygstycke, sätter mej tillrätta och släpper på pappasnarkningarna. Där fick du lite gott att suga på din fettspruta. Fragment av bromsprov fladdrar förbi. Tydligen något missnöjsamt med jämnhet av bakbromsarna. Funderar på hur bra det bromsar med statsanställd hängande i dragkroken, men då är testturen slut. Jag ska tydligen vakna och följa med in för att få diverse papper. Jag ålar över till förarplatsen, säger åt paragrafryttaren att posta skiten till Volvo och åker hem.

Er trogne, sovande som ett barn vid ratten

tisdag 21 april 2009

Ligger lågt

Har legat lågt de senaste två dagarna. Helgen var rätt slitig med liveframtädande och kroppsliga förflyttningar. Inte hunnit med att irritera mej på något. Idag har lägenheten städats ordentligt. Hur kul är det att läsa om. Har häcklat och osmakat mej om bloggar som trallar på om vardagligt tråkigt elände ingen fan vill läsa om förr, så det är ju inte helt snyggt om jag själv babblar på i liknande stil. Nu anser jag ju dock att jag är tillräckligt korpulent för att göra precis tvärtemot vad jag själv säger. Det är härligt. Att sitta och orera om hur folk beter sej och sen göra precis likadant själv. Ligger en viss brutalitet i det.

Er trogne mot kudden

fredag 17 april 2009

Say it like it is!

Läs HÄR vad Folke Andersson, 48 och arbetslös gjorde i påsk. Härligt med Folk(e) som säger skiten som den är.

torsdag 16 april 2009

Dräll

Enligt den statistiken jag har tillgång till är det förvånansvärt mycket folk som är inne och dräller här. Har ni inget bättre för er eller? Vet inte riktigt vad jag tycker om det. Viss procent av befolkningen är ju osmaklig. Snabbt överslag i huvudet ger vid handen att det är osmakligt folk här och läser, osmakläser. Låter sina pliriga små ögon girigt löpa över mina tjusiga formuleringar. Ska sova på saken men bli inte förvånad om det är soprent här en dag. Då kan ni sitta här och drälla bäst ni vill.
Jaja nåväl, läs på då om ni måste.
Har gett mej in i bloggarnas hetluft. Varit inne och kommenterat de tjusiga och glamorösa. Tydligen så har Blondibella fått stock, men inte av sin pojkvän. Detta gav upphov till en annan glamorös bloggdam vid namn Zytomärska (reservation för viss felstavning) att låta sin osmak löpa amok. Det vart censur och uppståndelse. Inlägget från Zipposnärta ligger nu på en annan blogg. Där var jag inne och kommenterade. Läs er trognes dräpande formulering HÄR. Läs för fan inte inlägget, kan sammanfatta eländet åt er: Analfukt. Utan scrolla ner till min kommentar och läs den om och om igen.
Fyfan, snart har jag 20 000 läsare om dagen och kan sälja svinirriterande reklam.

Er trogne

Effektiv behandling av smörsångare

onsdag 15 april 2009

På ångorna

Först vill jag tipsa om en sjukt rolig blogg: http://kockmaster.blogspot.com/ Sanslöst rolig läsning. Lite avundsjuk att jag inte kom på den iden själv. Djävla as. Nåväl.
Dagen har förflutit, det är väl ungefär vad man kan säga. Det mest spännande som hänt är finanskrisspinnoffprojektet "Långkörning på reserv". Vi nådde under dagen oanade siffror på trippmätaren.
Det är att rekommendera att i dessa projekt medföra extra drivmedel i dunk. Det ingår inte i vårt projekt, så det är klart spännande. Man kan även som förberedelse med fördel ikläda sej bekväma promenadskor.
Imorgon står tankning på programmet så vi kommer uppleva tillfällig avspänning i projektet. Men efter några mil börjar den gäckande reservlampan åter lysa, och som genom ett trollslag är spänningen på topp igen!

På ångorna, Er trogne

måndag 13 april 2009

Spotify

Spotify riktigt bra grejer. Om ni sitter och surtvekar på att testa, do it. Om inte annat för att dämpa IPRED-ångesten. Jag har 28 invites, hojta i en kommentar så fixar vi en till dej. Nu snurrar Robin Trower i min spot. Djävlar vilken gitarrist.
Har lirat några timmar själv nu i eftermiddag. Vi repade låtslut idag. Inte en av våra starka sidor. Lätt hänt att en låt blir 8-9 minuter lång för ingen djävel vet hur vi ska få död på fanskapet. Så nu har vi ett gäng fina avslut att glänsa med i helgen, tillexempel. Får väl se hur mycket vi minns, brukar vara lite si och så med det.
Fläska på!

Jämförelse av rasers lycka i ett gångstråk

Bor precis intill ett populärt gångstråk. Väldigt intressant att vid lite sådär pysigt vårligt öppet fönster lyssna på konversationerna en helgnatt. Ett djävla tjaffsande om taffsande, prasslande, dansande och diverse fyllesnesteg. Det senaste paret hade en hund med sej som helt oskyldig (får man ju ändå anta) var mitt i den amorösa problematikens skottlinje. Men hundskrället såg rätt glad ut iallafall. Det är ju hundens stora fördel, den tycker allt är kul och vet inte om att den är ett skrälle. De bara "fuck it, nu kör vi på här". Beundransvärd egenskap. Till skillnad från sina hussar och mattar som går på fest för att ha kul men slutar med att bli osams och tjaffsar hela vägen hem medans skrället mest försöker hitta någe skönt ställe att lägga en kabel på. Som husse och matte får plocka upp. Undra vem det är som är den starkaste rasen av de två...

Blåsband

Flashboda 24 Juli, då brakar det loss i busken! Då ska Blusbandet stampa in några tolvtakters. Kan bli njutbart. Välkommna!

söndag 12 april 2009

Sune

Inte mycket att tillägga, Sune helt enkelt. Mys-mode.

lördag 11 april 2009

Kaninragu

Nån överförfriskad påskfirare har släpat in en kaninbur på våran gemensamma gräsmatta. Javisstfan. Har inte set nåt anslag om öppnande av minizoo här på adressen men om det nu är i vardande så ska jag procent på entréintäkterna. Inte fan ska våran fina katt Flisan jobba gratis åt zoohallickarna. Får väl se hur det utvecklar sej. Själv hoppas jag på en riktig frostnatt så lilla Jösse går åt. Kaninragu till frukost, bättre början på en påskdag kan man knappast få.
Påskbrunch
Häppå're

fredag 10 april 2009

Vår

Vill bara upplysa er kära läsare att det är helt ok att inte gilla våren, hela tiden. Det är helt ok att tycka den är irriterande ibland. Den är väldigt påträngande. Man behöver inte helt maniskt ut och påta i trädgården iförd endast t-shirt bara för termometern släpat sej över +10°. Om du känner för det, stanna inne tills skiten växt igen runt juli, ut iförd endast bandana och gå loss med en lie. Eventuella djur och småbarn i det höga gräset får klara sej bäst de vill.
Nåväl. Idag skulle jag och min sambo E ta en promenad men jag beordrade vändning efter 10 minuter. Klibbigt, kvavt och djävligt irriterande var det. Började kleta och klia överallt och jag vart väldigt vresig. Som tur var kom det en kärring och dammade igenom fyrvägskorsningen ovanför den jag krockade i, utan tillstymmelse av uppsikt. Det var härligt att få ur sej lite osmakligheter över folks trafikovett i allmänhet och kärringars vilda framfart i synnerhet. Hade det kommit en bil från höger hade kärringen fått ratt till påskmiddag.
Ridå

torsdag 9 april 2009

Tatueringar

Börjar komma igång lite här, känner irritationens sköna klåda.
Tatueringar. Skärp er. Man måste inte ha en. Trots denna gamla fina mänskliga rättighet att inte behöva tatuera sej så verkar många vara helt ovetande om dess existens. De samlar ihop alla pengar de kan komma över och lägger iväg mot närmsta skinnplågare. Sen efter att blivit torterad nån timme och fått ett par deciliter bläck under skinnet går de lyckligt hem med lite svajigt, osäkert och oroligt förbättrat självförtroende och börjar visa upp det nariga röda lilla fanskapet för alla stackars djävlar som råkar stå ivägen. Och man måste tycka den är så fin. Ingen djävel vågar säga annat. Är ju som att säga att nån har ful näsa. Det går att räta till men det är svindyrt.

Sätter sej ett barn på golvet och börjar gå loss med en bläckpenna på armen så får den lilla stackars oäktingen genast veta medelst utskällning att så gör man inte!
Barnet:
-Men mamma du har ju målat dej på armen?
Mamman:
-Ja men det är en annan sak, nu tvättar vi bort ditt kludd på armen med tvål och vatten, kom här
Barnet:
-Ska du tvätta bort ditt kludd oxå?
Mamman:
-Mammas kludd går inte att ta bort. Jag betalade en farbror 2000:- att göra det med en liten nålmaskin. Minns du månaden i höstas när du fick äta makaroner till frukost, lunch och middag? Det var då mamma injicerade målarfärg i sin kropp.

Ja det är härligt. Själv njuter jag av min okluddade kropp i fulla drag. Nyss så stog jag och tänjde lite naken framför spegeln. Väldigt njutbart. Nu ska jag bada.
Glad Påsk

lördag 4 april 2009

PRO Streetrace

Kommer i godan ro i Svenssonkärran. Approcherar en av häckar skymd korsning vilken jag åker igenom dagligen, och eftersom jag har en sund krockfobi så åkte jag sakta, riktigt sakta. Tittade noga över häckhelvetena, man måste nästan åka in i korsningen för att få fritt synfält. Klart vänster, klart höger. Ger order om korsningspassage, rullar på in mot korsningen. SWOOSH!! Grön Audi 80 om styrbord! Ger order om full back/broms! Svenssonkärran stannar på ca en meter. Plastdelar syns i luften. Audin är träffad. Undertecknad blir först rädd, sedan efter snabb blick på fienden lättad över minimal skada för att vidare bli riktigt djävla förbannad. Jag inser ju natudligtvis på en gång att det rent juridiskt är mitt fel, högeregeln är enkel, men Audihelvettet måste ju för fan haft 70 blås på 30 vägen! Jag sliter upp dörren och glor ilsket bort mot gubbstrutten. Går fram till min fören på min bil för skadeinspektion. Ingen nummerplåt, för övrigt ingen skada. Går myndigt bort mot gubbstrutten och tänker att här gäller det att vara bestämd utav helvette för att slippa osmaklig självriskfaktura.
Jag:
-Hur fan kör du igentligen?
Gubbstrutten:
-Ursäkta?
Jag:
-Du tycker inte det gick lite fort? Först såg jag dej inte, sen 1 sekund senare är du snett framför mej!
Gubbstrutten:
-Menar du att jag körde för fort?
Jag:
-Ja det är klart som fan jag gör. Kolla din bromssträcka, du står ju 30 meter från korsningen! Har du inga bromsar på bilen?
Gubbstrutten:
-Jag körde absolut inte för fort!
Nu har det hunnit fram en kvinna till oss och Gubbstrutten ser sin chans.
Gubbstrutten, överlägset:
-Den här herrn påstår att jag körde för fort?
Kvinnan:
-Ja det gjorde du, du körde väldigt fort! Jag sa till min väninna redan innan krocken att du körde väldigt fort.
Gubbstrutten:
-Nej jag körde inte för fort, det är väl 50 här?
Kvinnan:
-Nej, det är 30 i hela detta område, det sitter ju 30 skyltar överallt. Jag tycker ni ska kalla på Polis!
Här ser jag min chans att förhindra fotsvettluktande spysjälvriskfaktura. Och det ingår ingen Harry Blåljus i min plan. I bästa fall får vi dela på kalaset. Och vad jag kan sniffa mej till är inte Gubstrutten full. Stog rätt nära honom när han munnhöggs med terrierkvinnan.
Jag:
-Ok, nu gör vi såhär. Jag har vittne på att du körde för fort. Den lilla bucklan på dörren kan du knacka ut och märkena på fälgen kan du putsa bort. För min del är det ok om vi bara glömmer allting.
Kvinnan:
-Jag vittnar!
Gubbstrutten, lätt svettig:
-Ja, alltså, eh, jag har lite dåligt med tid och Polisen lär ju ta tid på sej. Vart det inga skador på din bil?
Vi går bort till Svenssonkärran och inspekterar. Avsaknad av nummerskylt är de enda synliga ärren på den gamla damen.
Gubbstrutten upprepar:
-Ja, jag har ju lite dåligt med tid som sagt så vi kanske skulle...
Jag slänger fram kardan mot Gubbstrutten:
-Ja vi glömmer det här. Ha en trevlig kväll!
Gubbstrutten:
-Ja, det är ok. Trevlig kväll.
Vi skakade tass och åkte åt varsitt håll. Jag antecknade hans bilnummer på en för affischering av bluesband avsedd ask häftklammor.

Epilog.
Var karln full? Möjligt. Mitt jobb är inte att sy in rattfyllon. Jag såg enbart till min egen ekonomi. Hade vi kallat på Polis och han varit nykter så hade jag åkt på självrisk även om han hade sprängt ljudvallen strax innan kollisionen. Hade han vart full och jag börjat ringa Farbror Blå så hade han dragit. Polisen skulle komma, jag stå där med ett bilnummer, polisen börja vimmsa runt efter en gubbstrutt i grön Audi 80, jag kallad ner till stationen, dåligt kaffe, formulär, polishumor, kall pizza framåt 23:50. Nej tack. Gubbstruttjakt lämnar mej kall.
Kommer han surna till i efterhand och kalla in försäkringsbolag postumt? Bring it on Gubbstrutt. Jag kan bli rätt grinig, och då väntar jag till jag blir som grinigast och åker hem till torrskinnet och förklarar läget. Sen lär PRO-raggarn skicka mej förlåtkort om han ens drömmer om att ringa försäkringsbolaget.

onsdag 1 april 2009

Nanoblogg

Tacosochsmfinalisoffan